Kuljetusyrittäjien sähköinen ykkösmedia Suomessa ja Kuljetusyrittäjä-lehden rinnakkaisjulkaisu. Painettuna lehtemme jaetaan Suomen Kuljetus ja Logistiikka SKAL ry:n jäsenille sekä valikoiduille sidosryhmille.

Drömfabrik

Kirjoittaja: Heini Polamo

Kuljetusyrittäjä 9/2016

Finland är ett fint land, det bästa landet för oss finländare. Slutsatsen är bara en del av allt det vad Mannerheim-riddaren Adolf Ehrnrooth en självständighetsdag konstaterade och den kan inte återges utan att man erinrar generalens darrande röst. Ehrnrooth föddes redan vid tsartiden men hans tankegångar var klara upp till nästan 100 års ålder. Han levde genom såväl frontstriderna som det kalla kriget men talade alltid varmt om mänsklighet och fred.

Ehrnrooths Finland skakade av sig en stark skuldbörda och växte till ett välkomstsamhälle där barnen tilldelades jämlika möjligheter för utbildning. Jämlikhet och utbildning blev nationella värden. Även mina föräldrar kämpade sig fram till skolorna från tämligen anspråkslösa förhållanden, skaffade sig bildning utan pappas pengar eller mahognybibliotek. Alla tilldelades möjligheten att sträva sig fram emot ”den finska drömmen”; var och en på sitt sätt. För oss, barnen till den generation som marinerats i den sociala jämlikheten, har möjligheten att utveckla oss och sträva framåt – möjligheten att drömma – varit en självklarhet.

I bland är drömmarna lömska. De avslöjar sig först då tiden lider. T.ex. Riikka Kähkönen från Rovaniemi hann avlägga tre examina och verka i biståndsuppdrag i Afrika förrän tiden var mogen för företagsverksamhet. Den ”inre branden” gick inte längre att bekämpa. Mika Auvinen  från Helsingfors drömde – till skillnad av Riikka – om långtradarkultur och gick i sin fars fotspår, blev företagare och etablerade sig i en bransch där han kunde förverkliga sin iver. Tanken om detta kläcktes fram av en TV-serie och har burit fram till dags dato. Det är så här som drömmarna funkar.

Vi har lärt oss att tänka att människan behöver drömmar för att hålla sig hel. Även om vi medvetet inte strävar till att bli rika, att förälska oss eller att nå bergstoppen, så strävar vi fortlöpande efter olika saker, stora och små. Jag har i detta syfte ett eget motto som jag upprepar för mig själv t.ex. då inledandet av något hemarbete verkar övermäktigt: ”inget fås om inte något görs”. Mottot är slött, men biter i som en trollformel. Att sluta att sträva, ja det skulle vara svårt!

Detta år har varit oroligt, ändringar efter ändringar har skett såväl i hemlandet som utomlands. Jag har känslan om att vi alla förtjänat oss en stunds vila. Helgerna är korta i år och jag har för mig att de är ännu kortare för företagare. Kanske vi trots detta, nu under den mörkaste tiden av året, förmår unna oss möjligheten att pusta ut ett tag utan att sträva mot något alls. Låt oss, alldeles som generalen, konstatera att vi kommit fram. Åtminstone för en stund.

Jag önskar alla våra medlemsföretagare och övriga läsare en fridfull juletid och ett trevligt årsskifte.

Vi hörs av i februari!

Heini

PS. Med denna text säger jag farväl till vår långvariga medhjälpare och översättare Olli Blomberg som nu lämnar oss för att gå i pension på riktigt. Det finns inte någon annan som du, Olli. Tack för allt! På vägnar av vår lilla redaktion önskar jag dig lyckliga pensionsdagar.

Kuljetusyrittäjä 3/2020
Kuljetusyrittäjä 2/2020
Kuljetusyrittäjä 1/2020
Kuljetusyrittäjä 8/2019
Kuljetusyrittäjä 6/2019

I samarbete för våra medlem: